Är jag inte en människa med självbestämmande rätt nu plötsligt?

20140228-164235.jpgHela situationen med tillfälliga vikarier har varit tuff, men jag har stått ut. Mitt assistansbolaget var snabba med att ordna upp situationen när mina ordinarie assistenter blev sjuka. Jag var verkligen jättelyckligt över att ha dem då, men nu vet jag inte vad som hänt. Att jag sen i måndags inte informerats alls om vem som skulle komma och jobba. Inget schema alls. Det kändes lite ”va, fan!” Att det tisdag morgon dyker upp en vikarie jag inte känner mig bekväm med kändes lite ”skit också, men okej då.” När hon sen berättade att hon bokats in hos mig två veckor framöver fick jag en ångestattack. Ingen blev mer förvånad över det än jag själv. Jag kände bara hur jag fråntagits min rätt att veta vem som kommer hem till mig och nån på ett företag planerar en bra bit framöver utan att alls höra vad jag har för önskemål eller behov. När vi talade om de tillfälliga vikarierna gällde det bara ett par, tre arbetspass. Det kunde jag ha tålamod och ta mig igenom, men jag fick inte ens chans att förbereda mig på det här.

När attacken gått över och jag kunde andas igen smsade jag två av mina vanliga vikarier och fick veta att ingen av dem fått frågan om de vill ta några pass hos mig framöver. ”Men då!!” Jag bestämde mig för att efter imorgon tar jag tillbaka kontrollen och vill välja även tillfälliga vikarier. Jag ringde mitt assistansbolag och berättade vad som hänt och hur jag kände. Jag fick ett långt mail som svar. Det gick i princip ut på att nu får du göra som vi tycker.

Ett litet utklipp: ”Därför fanns bara X att sätta in och som jag skrivit tidigare så är vi väl medvetna om att detta inte är och känns bra men vi måste som företag säkerställa din assistans och veta att du har en assistent hos dig.”

Jag blev skitledsen. Känslan jag fått av att de glömt bort att jag är en människa med självbestämmanderätt blev bekräftad. Jag funderade en kort sekund på att skriva ett brev och visa exakt hur  jävla ledsen jag var. Varför kunde de inte bara skriva ”Tyvärr är det inte säkert att vi kan hitta en annan på kort varsel. Hur vill du lösa det?” Jag är en vuxen människa, jag har inga kognitiva besvär och jag kan ta egna beslut. Istället skrev jag ett kort och oförhandlingsbart svar:
”Hej. Jag vill fortfarande veta vilka tider X jobbar.  Det känns väldigt obehagligt att inte ha fått schema. Efter i morgon vill jag inte ha X här. Hur jag löser det är upp till mig. Troligtvis åker jag hem till min pappa med ottilia. X är inte längre ett alternativ. /Frida”

Jag fick inget schema alls. Jag fick inget svar heller, men mitt queenbee är tillbaka. Min assistent Elin som är arbetsledare. Assistansbolaget bad henne fråga mig om de kunde anställa nån som hette Malin. Jag lät hälsa att Malin kan komma över på en fika så får de ett svar sen.

Dagen efter, alltså igår, åkte jag och Ottilia hem till min pappa på landet där jag är uppväxt och sov över. Det var skönt  att bli ompysslad. Skönt med en paus.
Jag sov gott. Sven hämtade oss när han slutat jobbet på förmiddan. När vi kom hem sov jag ett par timmar till. 

Annonser

7 svar till “Är jag inte en människa med självbestämmande rätt nu plötsligt?

  1. Jag har följt din blogg några veckor nu och tänker att nu är dags att ge mig till känna. Jag känner sådan frustration när jag läser ditt inlägg. INTE okej av assistansbolaget att behandla dig på detta sätt. Inte för fem öre. Hoppas den här Malin är en fin person och att ni klickar. Allt gott!

    • Jag är glad att du tar dig tid att läsa, hoppas att du hittat någon form av tröst och igenkännande.
      Din kommentar får mig att bara vilja skriva mer!

  2. Jag snubbla in på din blogg och fastnade. Särskilt av den anledningen att jag håller på att starta ett assistansbolag och får massor av bra tips från dig. Låter som ditt bolag är allt vi strävar efter att vårt bolag absolut INTE ska va! Kom gärna med tips till mig om du vill. Jag fortsätter följa dina tankar och hoppas att det blir bättre med assistenter. Måste ju va svårt att ha någon annan i sin vardag o då sen få olika varje dag måste vara en kamp som man inte ska behöva 😦
    Ha det gott o ta hand om er!

  3. Vad jag inte fattar är varför man måste ha assistans hos ett assistansbolag? Det hade inte min dövblinda kompis. Det var försäkringskassan som hade hand om hennes assistenter. De sista 10 åren hon levde hade hon teckenspråkiga assistenter.

  4. Jag förstår verkligen inte vad en del assistansbolag pysslar med när det gäller vikarier.Att bara ”sätta in” en helt främmande person,utan godkännande eller ens intro.är så oproffsigt och under all kritik.
    Många av de här assistansbolagen kan inte skötas av personalen på kontoret…..de har i regel jobbat med andra saker och har oftast ingen gedigen erfarenhet av att ta hand om sina anställda,fasta som vikarier.
    En del,som i ditt fall,redan kända vikarier blir inte ens tillfrågade om lediga pass hos en brukare som har godkänt denna person,och vad händer då?De söker andra jobb och bolagen får ta dem de kan få tag på,oavsett bakgrund eller erfarenhet.Klart att det inte blir ”personlig”assistans fullt ut.Meningen är ju att brukaren ska få styra sitt eget liv,inte av andras tycke och smak.
    Dags att dåliga bolag blir granskade ordentligt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s